Under hösten genomför Region Västmanland med finansiellt stöd från Samordningsförbundet Västra Mälardalen ett pilotprojekt i Köping som syftar till att öka samverkan mellan primärvård, Arbetsförmedling och kommun kring nyanlända individer med olika typer av ohälsa. Arbetet inleds med två likadana halvdagar, 10 och 19 oktober 2017, där all berörd personal hos de olika aktörerna träffas.
Deltagare: Berörd personal på samtliga vårdcentraler i Köping, Köpings kommun, Arbetsförmedlingen Köping, Samordningsförbundet Västra Mälardalen och Region Västmanland.
Bakgrund
De första åren med ett uppehållstillstånd i Sverige är viktiga för nyanländas etablering. Samtidigt har både kommun, Arbetsförmedling och primärvården uppmärksammat att ohälsa är vanligt hos nyanlända och att många individer i etableringen vänder sig till vårdcentralen med olika hälsoproblem och blir sjukskrivna. Inom ramen för etableringsplanen för den enskilde finns stora möjligheter till individanpassning och det är viktigt att i största möjliga mån undvika att individer blir hemmasittande under de värdefulla etableringsåren om det inte är absolut nödvändigt.
1. Inledning – Mål och syfte med dagen
Jeanette Källstad, integrationsstrateg Region Västmanland
Jeanette Källstad inleder dagen med att hälsa alla välkomna och berätta att vi i dag är samlade för en kraftsamling kring nyanlända med ohälsa. Alla har vi en viktig roll att fylla och det är viktigt att få veta mer om varandras kompetenser och roller.
En av de största utmaningarna är att man alltför sent uppfattar ohälsa eller funktionsnedsättningar som exempelvis dövhet. Kanske beror detta på att man inte har förtroende för myndigheter och vågar berätta – man har varit rädd för att funktionsnedsättningen kan påverka möjligheten att få uppehållstillstånd.
Många saker påverkar vår hälsa
Alkohol, Motion, Sömn, Stress, Kost, Narkotika, Tobak
Trivsel, Släkt, Vänner, Familj, Socialt nätverk, Grannar
Kön, Ålder, Gener
Målsättning
Att minska sjukfrånvaron bland nyanlända i etableringen.
Att identifiera ohälsa/funktionsnedsättning och nå fram med riktade rehabiliteringsinsatser och andra insatser så snart som möjligt.
Samverkan ska bygga på långsiktigt hållbara lösningar som fungerar med utgångspunkt i respektive parts ansvar.
2. Migrationsrelaterad ohälsa
Carina Rüden, distriktsläkare och Lena Lindholm Sköld, beteendevetare, Asyl- och integrationshälsan
Carina Rüden, distriktsläkare Asyl- och integrationshälsan, har flera års erfarenhet av att jobba med asylsökande och berättar om sina erfarenheter.
– Asyl- och integrationshälsan fungerar som en vårdcentral för asylsökande, gömda och tillståndslösa. Även nyanlända, framförallt i Västerås, kan lista sig på Asyl- och integrationshälsan under ett par år efter att de fått uppehållstillstånd.
– Varje asylsökande erbjuds en omfattande hälsoundersökning inklusive prover, som utförs av sjuksköterska.
– Vanliga problem som de söker för är svåra psykiska och fysiska trauman, anemi, järnbrist, B12-brist, D-vitaminbrist, magbesvär (exempelvis magkatarr på grunda av stress/oro, förstoppning, besvär på grunda av ovan kost), skador av tortyr, krigsskador. Självskadebeteende och självmordstankar är vanliga. Vi gör ofta suicidbedömningar, och vid behov remitterar vi till BUP och Psyk. Många kvinnor har gynekologiska besvär. Många har varit utsatta för övergrepp/misshandel. Få i gruppen dricker alkohol. Mycket oro dämpas efter att de har fått ett permanent uppehållstillstånd.
– Många asylsökande är ovana vid egenvård. Vi informerar om Asyl- och integrationshälsan, 1177, Hälso- och sjukvårdsinformation skriftligt och muntligt, samt tandvård. Så länge som man inte har fått sina fyra sista siffror får man gå till Asyl- och integrationshälsan.
Lena Lindholm Sköld, Beteendevetare Asyl- och integrationshälsan, berättar att det är vanligt med sömnproblem ofta på grund av mardrömmar – mycket ångest och oro.
– Vi behandlar med samtal och medicinering. Många har svårt att prata om psykisk ohälsa då de har inga positiva erfarenheter av psykiatriska behandlingar i hemlandet. Stor lättnad när de känner att man får prata om det. Vanligt med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, ångest var och varannan timme. Flashbacks kan komma närsomhelst och pågår i 5-10 sekunder på grund av fruktansvärda minnen, kan behöva kräkas. Vi får höra förskräckliga historier varje dag. Åren på Asylhälsan har visat mig, trots allt, hur starka vi människor är – mycket självläker med åren även om det tar mycket lång tid. Vi kan ge omsorg/värme och se människan i ögonen och låta dem berätta sina historier. Jag sätts ofta i en expertroll – man tror att det finns en sk. quickfix, men det är ju inte så med psykisk ohälsa.
Det är vanligt med analfabetism i gruppen och man är ovan vid egenvård. Därför tar man kontakt med vården ofta då man tror att enkla krämpor kan vara farliga. De som kan läsa söker ofta information på nätet som sina problem, exempelvis PTSD, vilket de har hjälp av.
Avslutningsvis förmedlar Lena vikten av att se varje individ med nyfikenhet, intresse, värme, omsorg – visa tålamod så att varje individ får ett rättvist bemötande.
- 1177 in other languages
Here you will find a selection of articles from 1177.se translated to several other languages. - Posttraumatisk stressyndrom, PTSD – 1177
3. Arbetsförmedlingens roll i etableringen
Yllka Nuhiu, etableringssamordnare, Arbetsförmedlingen Norra Mälardalen
Nancy Wallinder, leg Psykolog och Carina Hjärtström, sjukgymnast
Yllka Nuhiu berättade om etableringsprocessen med utgångspunkt från nedanstående bild.
Effektiv användning av tid –
fokus på jobb och studier
Källa: Regeringens arbete med nyanländas etablering – stärkta spår till jobb – Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet
Man behöver inte ha fått sitt personnummer för att starta en valideringsprocess hos Socialstyrelsen. Jobskills.se är ett verktyg där individen själv fyller i sina kompetenser och erfarenheter på sitt modersmål (tjänsten finns idag på sex språk). Kompetensprofilen går därefter att översätta till svenska.
Etableringen börjar när man har fått en kommunplacering och då görs en kartläggning av utbildnings- och yrkesbakgrund. Etablering pågår i två år med undantag vid sjukdom och föräldraledighet då den kan förlängas till tre år. Åldersgruppen 20-64 år har rätt att vara med i etableringsuppdraget. I dag ingår cirka 76 000 personer inskrivna i riket varav 2/3 är 20-45 år. I Västmanland län är det 2800 arbetssökande, av dem har 52 procent en högst förgymnasial utbildning och resten har gymnasial eller eftergymnasial utbildning.
Etableringsprocessen omfattar 40-timmars ”aktivitetsvecka” med fokus på att komma närmare arbetsmarknaden eller utbildning – exempelvis SFI, samhällsorientering, snabbspår, matchning, praktik.
Praktik har flera syften: personen behöver vara i ett sammanhang och träna svenska, testa på ett yrke samt testa på en anställning. Nätverk är oerhört viktigt för att få ett arbete och därför utgör praktiken en viktig del under etableringen.
Efterfrågan från arbetsgivaren är stor och det är viktigt att de är med under ”resan”. Inom gruppen nyanlända finns många resursstarka personer och vi behöver se deras kompetens. Gymnasieutbildning är nödvändig.
Inom Arbetsförmedlingen finns flera olika personalresurser/kompetenser vilka Nancy Wallinder, leg. psykolog, och Carina Hjärtström, sjukgymnast, berättade om:
- Arbetsförmedlare
- Arbetsterapeuter/Sjukgymnaster, Psykologer Socialkonsulenter
- Specialister syn/döv/hörsel
- SIUS-konsulenter (Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd)
Rehabilitering i vår verksamhet innebär att ta tillvara och utveckla den arbetssökandes resurser och kompetenser.
Syftet är att underlätta för den arbetssökande att finna, få, behålla eller återgå till en anställning.
Både Nancy och Carina arbetar med att främja och motivera till aktivitet och hitta lösningar och anpassningar utifrån individers olika hälsoförutsättningar. Ibland behövs hjälpmedel och då hjälper Carina till att prova ut, men mer ofta behövs andra strategier. Båda hjälper till med vårdkontakter, vilket sker ofta.
Nancy berättar att handläggarna på Arbetsförmedlingen/etableringen har hälsosamtal med alla inom etableringen i syfte att tidigt upptäcka ohälsa, vilket de har blivit skickliga på.
Läs mer:
4. Kommunens roll i etableringen
Madeleine Jansson, socialsekreterare
Christina Czitroms och Anette Carlsson, SFI-lärare
Helene Samuelsson, arbetsmarknadschef, verksamhetsområde försörjning
Madeleine Jansson berättade om reglerna kring försörjningsstöd och ärendes gång.
Försörjningsstöd får man när man uttömt alla möjligheter att försörja sig själv och gäller alla som vistas i Köpings kommun.
- Ekonomiskt stöd före och i uppstart av etableringstiden.
- Direkt från asylboende, anvisning, anknytning, kvotflykting.
- I väntan på personnummer osv.
Gör vad man kan …
Stå till arbetsmarknadens förfogande, följa etableringsplanen, delta i kompetenshöjande insatser, aktiv planering, språkträning, SFI, praktik, med mera.
Sjukdom som hinder?
- Sjukskriven med läkarintyg.
- Hur nedsatt är arbetsförmågan och i förhållande till aktivitet.
- Vi kan anpassa aktiviteten utifrån individens förmåga.
– Vi socialsekreterare vill bidra till aktiv rehabilitering för att bryta isolering. Vi ser långa sjukskrivningar på grund av trötthet, diffusa besvär, ryggbesvär, etc. Vi vill medverka till att stötta dem med ohälsa att kunna vara med på SFI eller andra aktiviteter åtminstone ett par timmar per dag.
SFI – Kompetenscenter Köping
Christina Czitron inledde med att berätta om sfi-utbildningen generellt – definitionen av SFI, rätten till SFI och de tre studievägarna utifrån kunskapsnivå.
– Det är stort tryck på SFI-undervisningen i Köping. Vi har en stadig kö på 40-70 elever. Både nyanlända och elever som tidigare gått hos oss och varit föräldralediga eller annan insats. Vi har kontinuerligt cirka 400 elever. Vi tar in nya elever var 5-6 vecka.
I Köping är vi särskilt stolta över SFA medicin, som är ett snabbspår för medicinskt utbildade personer utanför EU med start i början av 2015. Kursen som bedrivs i lokaler på sjukhuset i Köping är mycket framgångsrik – 40 deltagare är ute i arbete i dag inom en mängd olika vårdyrken.”
Hinder för progression
– Vi sfi-lärare måste vara lyhörda för sfi-elevernas behov och visa förståelse för deras hinder för progression.
Det är vanligt med psykisk ohälsa, sömnsvårigheter, oro för anhöriga i hemlandet, bostadsproblem, traumatiska händelser vid krig och under flykt.
I alla klassrum finns flera elever som av ovanstående skäl lever med stor stress. För de flesta är det ändå bättre att vara i skolan än hemma och ensam med oron.
Samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare
Helene Samuelsson, arbetsmarknadschef, verksamhetsområde försörjning
Helene Samuelsson berättade om lagen som ger vissa nyanlända rätt till samhällsorientering i kommunens regi, regler kring utbildningen och dess innehåll.
Syftet med samhällsorienteringen
- Samhällsorienteringen syftar till att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet samt så ska den ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället
- Målet är att utveckla kunskap om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar
- Den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt
- Samhällets organisation
- Praktiskt vardagsliv
I Köping ges kursen på modersmålet och omfattar 80 timmar. Vi har utökat kursens hälsodel 20 timmar.
Läs mer om försörjningsstöd, SFI och Samhällsorienteringen i presentationen:
Kommunens roll i etableringsuppdraget – nyanländ (pdf)
5. Primärvårdsuppdraget
Gunilla Corp, verksamhetscontroller Vårdval Region Västmanland
Gunilla Corp inledde med att förklara att rehabilitering handlar om att komma tillbaka till sin tidigare förmåga.
Gunilla berättade vidare om vårdcentralernas uppdragsbeskrivning. Varje vårdcentral ska bland annat ha bedömningsteam där minst tre av professionerna läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut och kurator eller psykolog ingår beroende på vilka behov patienten har.
Bedömningsteamet
Ska utreda och behandla patienter med större behov av rehabilitering
- smärttillstånd som bedöms bli långvariga
- patienter som riskerar långvarig sjukskrivning
- patienter med kroniska sjukdomar där det finns behov av insatser från flera yrkesgrupper
Gunilla betonade vikten av att vi samverkar på riktigt. Risk finns för dubbelarbete och att vissa saker kanske inte blir av. Hon hade glädjen att berätta om en ny funktion under uppbyggnad inom primärvårdsuppdraget – en sk. rehabkoordinator.
Rehabkoordinator
Syfte:
- Underlätta rehabiliteringen för att återfå arbetsförmåga, alternativt förhindra sjukskrivning.
- Effektivare sjukskrivningsprocess
Uppdrag:
- Aktivt arbeta för individens delaktighet i sin egen rehabiliteringsprocess
- Ska tidigt kartlägga rehabiliteringsbehovet
- Samordna och följa upp insatser
- Samarbeta med andra aktörer som arbetsgivare, försäkringskassan och arbetsförmedlingen för att samordna insatser.
Läs mer:
- Primärvårdsuppdraget – Gunilla Corps presentation (pdf)
- FYSS hemsida – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling
Workshop
Inför dagens workshop delades de sextiotalet deltagarna in i nio grupper om 6-7 personer per grupp. Grupperna var sammansatta så att representanter från de olika yrkesgrupperna fick träffas och utbyta tankar och idéer kring samverkan. Representanter från Arbetsförmedlingen, Jobbcenter, Försörjningsstöd, Vårdcentraler, SFI, SFA deltog.
Jeanette Källstad introducerar workshopen:
- Med utgångspunkt i våra respektive uppdrag – hur kan vi samarbeta/ samverka för att identifiera nyanlända med ohälsa i ett tidigt skede och sätta in riktade rehabiliteringsinsatser och andra individuella anpassningar för att öka delaktigheten?
- Vad behöver göras för att göra verklighet av era idéer?
- Vad blir första steget?
- Vem gör vad?
- Vilka utmaningar/svårigheter ser ni?
- Vilka möjligheter ser ni?
Återsamling och avslut
Dagen avslutades med att de olika grupperna fick presentera det viktigaste som de kom fram till i workshopen. Här följer en kort sammanställning från de båda dagarna:
2017-10-10
- Enklare kontaktvägar – listor med telefonnummer och e-postadresser till varandra. Kontaktpersoner på varje enhet.
- Samarbete SFI och Arbetsförmedlingen.
- Det finns forum där Arbetsförmedlingen, Jobbcenter, Försörjningsstöd och SFI träffas regelbundet för att diskutera elevernas progression. Problemet är att vid det forumet har man redan skrivit ut en person. Det finns behov att signalera tidigt innan en utskrivning sker, så att insatser kan sättas in tidigare.
- Träffar VC rehabkoordinator och Arbetsförmedling
- Mindre arbetsgrupper
- Tydliga kommunikationsvägar
- Aktivitetskarta – Vilka insatser finns?
- Bättre med ökat samarbete.
- Samtycke/medgivande för samtal med vården. Utmaning: Sekretess
- Tydliga sjukskrivningar. Är detta en 100% sjukskrivning? Trots sjukskrivning – går det att göra aktiviteter?
- Vad kan patienten göra?
- Varje insats behöver en representant som kan skapa en arbetsgrupp.
- Att våga gå utanför våra egna uppdrag och visa intresse för samverkanspartner.
- Träffas oftare och ha uppföljningar.
- Fler på operativ nivå behöver träffas regelbundet.
- Ett första steg blir att informera om varandras uppdrag för att skapa mer förståelse.
- Anordna en ”vårddag” där målgruppen bjuds in och aktörerna visar upp sig.
- Kommunikation, tydliga kanaler, personlig mapp, tolk
- Minska sjukskrivning genom samverkan med vården.
- Hur får vi in vården i samarbetet?
- Kan individen själv ha någon form av dokumentation med sig.
- Hur gör vi individen mer ansvarsfull? Har varit svårt att ta sig hit, men väl här faller vissa in i passivitet.
- Svårt att få ”full” kunskap om alla instanser.
- Utmaning i att frigöra tid och resurser för mer samverkan på individ och organisatorisk nivå.
2017-10-19
- Om inte kontaktvägar finns – skapa dessa. Kontaktpersoner behövs i de olika organisationerna.
- Sekretess – scanna samtycke som kan e-postas för att snabba på processen.
- Ta kontakt innan underlag/beslut skrivs.
- SFI – Kombinera andra aktiviteter. Flex för studieväg C-D, grund, SAS
- Stora förväntningar på rehabkoordinatorn!
- Operativa forum mellan organisationerna? Arbetsgruppen måste få ner frågorna på operativ nivå så att det inte blir en massa fina ord.
- Myndighetsnummer för snabba kontaktvägar.
- Vi saknar Migrationsverket här i dag.
- Statistik (Västmanland) över vad ohälsan beror på, indelat efter ålder och kön.
- Viktigt med samverkan och samarbete mellan de olika myndigheterna.
- Vad blir första steget? Våga ställa frågan – Hur mår du? (sjukvård)
- Utbildning för nyanlända: SFI + yrkesutbildning + praktik (AF) = Arbete
- Vi har en känsla av att flera gör samma saker.
- Tydliga läkarintyg för att kunna bedöma förmågan till aktivitet – utbilda läkarna – regionen i samverkan.
- Dejta en verksamhet för information och diskussion.
- Flerpartssamtal – med berörda – gemensam planering.
- Gemensamma rutiner kring SIP (Samordnad individuell plan) – vem/vilka, kallelser/när
- Ett gemensamt forum behövs. Primärvården har behov av god framförhållning, de är viktiga att ha med. Därför bör regionen ta bollen.
- Gemensamt system för alla parter så att informationen kan nå alla?
- Att individen har med ett intyg (studier etc.) så att läkaren kan se hur planeringen är, så rätt information finns. Att personen blir sjukskriven ”rätt” procent.
- Hur är det med sekretess/tystnadsplikt mellan olika instanser? Går det att fixa något som möjliggör att detta ska fungera så att instanserna kan kontakta varandra.
- Börja utreda redan på Asyl- och integrationshälsan – tidig upptäckt av arbetsnedsättning.
- Länkar mellan olika parter.
- Ställa krav på att personen går till fysioterapin för att kunna få fortsatt sjukskrivning.
- Få personen att häva sekretessen så att vi som olika parter kan samverka.
- Jobba för tolkar på plats.
- Arbetsgrupper/Samverkansgrupper sammankallar för att det ska rulla på.
- Man vinner tid på tidig hjälp för individer – att de kommer till egen försörjning så snart som möjligt.
- Egen vård
- Informationstillfällen på skola – Öppet hus på VC.
- Sysselsättning – förhindra sjukskrivningar – koordination vid första sjukskrivningstillfället – avstämningsmöte. Samverkan AF – Region – SFI – jobbcenter.
Vad händer sen?
Programmet för denna förmiddag erbjuds en gång till den 19 oktober så att alla berörda medarbetare hos respektive aktör ges möjlighet att delta. Efter dessa båda dagar återstår arbetet med att konkretisera och göra verkstad av alla goda idéer som kommit fram!
En arbetsgrupp med en representant från alla deltagande aktörer kommer att bildas efter den 19 oktober. Arbetsgruppen bör bestå av personer som utses av verksamhetschefer och är i operativ verksamhet (Jeanette tar kontakt med verksamhetscheferna). Gruppen träffas ett par gånger och tittar närmare på inkomna idéer. Vad är möjligt att realisera inom ramen för vars och ens uppdrag? Hur kan nya rutiner, arbetssätt eller kontaktytor skapas? Utvecklingsarbetet avslutas sedan med att verksamhetschefer för respektive berörd verksamhet tar ställning till arbetsgruppens förslag och fattar relevanta beslut inför framtiden.
Samtalen som inleddes idag får gärna fortsätta ute på arbetsplatserna! Skicka med goda idéer, frågor, funderingar och konkreta förslag till arbetsgruppen genom den person som blir utsedd att ingå på just er arbetsplats. Stort tack för allt engagemang och visat intresse under dagen!
Kontaktinformation
Linda Anderfjäll, förbundssamordnare
Kontakt
Sammanställning inklusive fotografering:
Christina Wallnér, No WaIT AB
Bilderna i denna presentation är från träffen den 10 oktober 2017.