Bemötande och Lösningsfokus -Dokumentation #jagmed – 3 februari 2017 i Arboga

Samordningsförbundet Västra Mälardalen och länsprojektet #jagmed i Västmanland samarbetar under 2017 genom tre gemensamma seminariedagar. I dag var det dags för första seminariedagen.

Om projektet

Projektet #jagmed är ett region- och länsövergripande projekt för Östra Mellansverige i samverkan där målet framför allt är att motverka skolavhopp och hitta vägar tillbaka till studier eller annan sysselsättning.

Inledning

Ett fyrtiotal deltagare var på plats för att lyssna till dagens tre föreläsningar/workshops med fokus på Bemötande och lösningsfokus:

1. Sussan Öster – Lättare, snabbare, roligare!
2. Jessica Schmidt –  Lösningsfokus i skolan och Supportgrupper
3. Micke och Martin – Lösningsfokuserat arbete i skolan

---

Pass1: Lösningsfokuserat bemötande och arbetssätt – lättare, snabbare, roligare! med Sussan Öster

Sussan Öster har magisterexamen i folkhälsovetenskap och är anställd som metodutvecklare vid Kompetenscentrum för hälsa inom Region Västmanland. Sussan har många års erfarenhet av det lösningsfokuserade arbetssättet och delade här med sig av sina kunskaper. Bland åhörarna fanns skolledare, kuratorer, representanter från psykiatri, elevhälsa med flera.

Det grundläggande inom det lösningsfokuserade förhållningssättet är att verkligen tro på att individen eller gruppen är expert på sin egen lösning och redan har den inom sig.

Det kan låta enkelt, men det kräver en hel del träning för att bli bra på metoden. Med LF (lösningsfokus) får man ett verktyg för att få den andra att komma fram till sina bästa idéer. Tanken är att ”Du är expert på ditt eget liv – jag är här för att stötta”.

Sussan inledde sin presentation med att låta åhörarna att fundera ett par minuter över:

”Vad är något du gör som bidrar till ett bra bemötande och som ger förutsättningar för ett bra samtal?” Och åhörarna gav därefter följande respons:

”Ge tid!”, ”Var nyfiken!”, ”Vara nyfiket utforskande!”, ”Lyssna!”, ”Våga vara tyst!”, ”Inte ha förutfattade meningar.”

Övning två och två – klaga i två minuter

Sussan gav deltagarna följande uppgift (inspirerad av Rayya Ghul):
A klagar på något väldigt irriterande i två minuter.

B bara lyssnar noggrant och funderar över vilka styrkor som A verkar ha. Vad säger ”klagan” om den här personens kompetenser? B ger tre uppriktiga komplimanger till A – 1 minut.

Byt! Pröva den andres roll.

Efter övningarna så ställde Sussan tre frågor:

• Hur många av er kunde finna styrkor, ledtrådar till kompetenser eller annat positivt genom att lyssna till klagoberättelsen?
• Hur fokuserade du för att lyckas med det?
• Hur var det att få feedback efter att du klagat?

Sammanfattning: Bakom varje klagomål finns ett önskemål. Man vill något men man är fast i ett problemtänkande.

När vi arbetar lösningsfokuserat strävar vi efter att lyssna efter det vi tror kan vara till hjälp för att få till en önskvärd utveckling framåt och att välja ut det vi tror är mest användbart för den vi samtalar med, och därefter bygga vidare på det i vår nästa fråga eller reflektion. Någon har sagt att det viktigaste för att bli en bra coach är att träna på att lyssna och att börja lyssna mer på den vi samtalar med. Ibland kan det låta som om berättelsen bara innehåller problem och svårigheter och vi känner att vi behöver anstränga oss för att finna undantagen och att få fram vad som är viktigt för den vi samtalar med.

Jämförelse – Problemfokus/Lösningsfokus

Grundprinciper inom lösningsfokus

1. När du vet vad som fungerar – gör mer av det
2. När det inte fungerar – gör något annorlunda
3. Försök inte laga någonting som inte är trasigt

Steve de Shazer och Insoo Kim Berg, Brief Family Therapy Center, Milwaukee, USA

Lösningsfokuserade färdigheter

• Du kan lyssna efter styrkor, färdigheter och resurser.
• Du kan ge evidensbaserad feedback på färdigheter och resurser.
• Du lyckas vända diskussioner om problem till samtal om lösningar.
• Du kan bygga – samkonstruera – lösningar genom att ställa lösningsfokuserade frågor och bygga vidare på individens svar.

Lösningsfokus – två delar – som stärker varandra

Under den avslutande frågestunden undrade en deltagare vad man ska göra när en klient inte vet vad den vill eller ska göra. Sussan frågade deltagarna vad den har provat att göra/säga i den situationen och vad av det som deltagaren provat som fungerat bäst för att hjälpa klienten vidare? Deltagaren svarade att det kan hjälpa till att sakta ner farten och låta klienten tänka efter. Ett annat tips kan vara att använda andra personers perspektiv, till exempel: ”Vad skulle din bästa vän eller mamma/pappa svara om jag frågade dem”?

Ja, som sagt. Lösningsfokus är lätt att ta till sig men kräver mycket träning. Vill man fördjupa sig så finns det kurser och konferenser att anmäla sig till. Se några tips längre ned på denna sida. Där finns också samtligas presentationer som pdf-dokument.

Några citat

---

Pass 2: Jessica Schmidt – Lösningsfokus och supportgrupper

Jessica Schmidt är socionom och har arbetat som skolkurator i många år och har i sitt arbete mött de flesta situationer och utmaningar. Idag är Jessica biträdande rektor på en skola i Rosengård. Jessica har 15 års erfarenhet av lösningsfokus i grundskolan bl.a. i Rosengård och på landsbygden utanför Malmö. Jessica jobbar framgångsrikt med supportgrupper (Sue Youngs stödgruppsbaserade antimobbningsprogram, Hull, England), som är en icke-konfrontativ metod som ligger väl i linje med lösningsfokuserat tankesätt och bygger på att
”det är roligare och mer effektivt att arbeta för ett önskat beteende än mot ett oönskat”.

Vad innebär det att ha ett lösningsfokuserat bemötande i skolan? Hur kan skolan främja en god arbetsmiljö för eleverna där vi tillsammans jobbar för vänskap – istället för mot mobbning?

Bemötande

Jessica inledde presentationen med att berätta om bemötande.

– Om jag tänker att en människa har massor med resurser och kompetenser så bemöter jag människan så. Genom att ta vara på resurser så hanteras svårigheter.

Jessica kom snabbt in på sitt arbete med supportgrupper och berättade med stor inlevelse om tre barn/ungdomar i årskurs 1, 5 och 8 som haft stora svårigheter med kamratrelationerna i skolan och känt sig utsatta och mått dåligt. I samtliga fall så var arbetet med supportgrupper mycket framgångsrikt och gav resultat redan efter första mötet.

Supportgrupper – hur går det till?

Tre olika roller

• den som leder supportgruppen
• den utsatta eleven
• supportgruppsmedlemmar.

5 steg

1. Du får vetskap om att en elev blir utsatt på skolan.
2. Första samtalet med eleven.
3. Bilda supportgruppen, eventuellt prata med mentorn/ föräldrar.
4. Första samtalet med supportgruppen.
5. Uppföljning.

Steg 1 – Du får information

Du får information om att en elev utsätts av andra.

Steg 2 – Första samtalet med eleven

• Exempelvis ”Din lärare berättade för mig att en del elever i din klass är taskiga mot dig. Är det något du upplevt?”
• Bekräfta!
• Fråga om det finns någon eleven ibland känner stöd av eller skulle vilja vara kompis med, vem som utsätter eleven och vem som brukar stå bredvid. (observera att man inte frågar om var, hur och när eleven blir utsatt).
• Berätta kort för eleven om supportgruppen och att du förväntar dig att saker kommer att bli bättre.
• Fråga hur eleven kommer att märka att det blir bättre.
• Boka tid för nästa samtal och be henne/honom lägga märke till när det är bättre.

Steg 3 – Bilda en supportgrupp

• 5-8 elever väljs ut till supportgruppen. 2-4 som utsätter eleven och 2-4 som eleven känner stöd av eller skulle vilja vara kompis med.
• Hämta gärna Supportgruppen direkt efter mötet med den utsatta.
• Berätta direkt att du hämtar dem för att du behöver deras hjälp.

Steg 4 – Första samtalet med supportgruppen

• Jag har valt er för att jag vet att ni kan hjälpa. Ida har ibland ont i magen när hon ska gå till skolan/känner sig lite orolig. Kan ni tänka er att hjälpa mig att göra Ida gladare. (Genom att be eleverna om hjälp undviker man således anklagelser, beskyllningar och ingen behöver gå i försvar.)
• Fråga eleverna om någon av dem känt sig olyckliga i skolan någon gång? Bekräfta!
• ”Ni känner Ida bättre än mig, har ni några förslag på hur ni kan hjälpa mig för att hon ska trivas bättre i skolan?” Beröm alla som har förslag.
• Är det någon som inte har en egen idé kan man fråga om de vill vara med och hjälpa någon annan.
• Boka möte med dem om en vecka.

Steg 5 – Uppföljning

• Träffa eleven och fråga vad som varit bättre. Ge henne/honom beröm för alla framgångar.
• Boka nytt möte eller lämna det öppet.
• Träffa sedan gruppen och fråga dem vad som varit bättre. Vilka ansträngningar de har gjort som de varit nöjda med och vad de tror att Ida har märkt som varit till hjälp för henne. Be dem om fortsatt hjälp och ge dem beröm för alla framgångar.
• Ha minst 2-3 uppföljningar med supportgruppen. Poängtera att det vi pratar om i supportgruppen stannar inom gruppen.

Reflektion – övning med seminariedeltagarna –
Varför fungerar supportgrupper?

Seminariedeltagarna fick en stund att fundera över varför supportgrupper fungerar vilket ledde till följande svar:

• vill göra bra saker – ingen vill göra fel
• vill få bekräftelse och vara till hjälp
• man använder grupptryck på rätt sätt
• den som utsätter ges en väg ut ur det – jobbigt för den också – ges möjlighet att byta från den negativa rollen till en positiv roll
• samtalsledaren har ett förhållningssätt att hen tror på dem
• kompetenser, färdigheter, resurser tas fram och förstärks.

Vidare så berättade Jessica om fördelar och presenterade följande:

Fördelar med att använda supportgrupper

• Det blir en förstärkning i positivt beteende istället för i negativt beteende.
• Tar vara på elevernas styrkor.
• Det är enkelt och tidssparande.
• Stämmer med skolans värdegrund.
• Det är icke dömande.
• Eleverna växer av positivt beröm.
• Förväntningarna från de vuxna och andra elever gör det enklare att bete sig på ett bra sätt.
• Det ger ringar på vattnet.
• Ett stort steg mot att arbeta för ”en skola för vänskap”.
• Det fungerar.

Avslutningsvis

Vi ser det vi tittar efter. Vi hör det vi lyssnar efter. Vi frågar efter det vi vill veta.

Bekräfta! Eka! Summera! Ge komplimanger! Lyssna nyfiket! Leta efter undantag! Se små steg!

Fördjupa dig gärna i Jessicas presentation – se länken till en pdf längre ned på sidan.

---

Samverkan

Eftermiddagen inleddes med att vi fick titta på en film där ungdomar berättade om varför de inte klarade av skolan. Därefter berättade Marita, Carina och Ewa om sina erfarenheter och vikten av samverkan mellan enheter inom kommunen (exempelvis arbetsmarknadsenhet, skola, socialtjänst) men även med aktörer utanför (exempelvis friskolor, arbetsförmedling, landsting, företag).

---

Pass 3: Micke och Martin – Lösningsfokuserat arbete i skolan

Martin Larsson och Micke Thunblom är anställda av Västerås stad och ingår i det sk. inkluderingsteamet som bl.a. arbetar med förhållningssätt och attityder, både bland medarbetare, elever och föräldrar. Tidigare har de arbetat som skolcoacher och stöttat arbetslag där det inte har fungerat.

Denna eftermiddag berättade de om sitt arbete med att utbilda skolpersonal i hur de kan använda lösningsfokus som verktyg i att förbättra arbetsalliansen – det ömsesidiga förtroendet och arbetsklimatet – mellan elev och lärare. Kursens målgrupp var alla som eleverna möter i skolan och på något sätt har elevkontakt.

Första kursuppgiften

Kursdeltagaren fick i uppgift att välja ut en elev som han/hon hade en stor utmaning med. En elev där arbetsalliansen var liten eller obefintlig. Uppgiften var att påbörja ett alliansbygge. Till sin hjälp fick kursdeltagarna några verktyg utifrån det lösningsfokuserade förhållningssättet. I slutet på varje kurstillfälle fick deltagarna med sig en hemuppgift som följdes upp kommande träff. Nedan ser du ett exempel på detta

• Observera din elev och leta efter det som fungerar.
• Ge feedback till eleven på positiva saker som du eller andra observerat.

Vi jobbade med skalan 0 till 10 där läraren fick uppskatta var på skalan läraren och eleven befann sig i deras arbetsallians under kursens gång.

Utgångsläget

Exempel på kursdeltagarens uppfattning i utgångsläget

• återkommande kamp mellan pedagog och elev
• låg arbetsmotivation
• pratig
• ofokuserad
• dålig självkänsla
• en fin kille utan tilltro till sig själv.
• svårt med utmaningar
• få kamrater
• svårt med kontakt
• utagerade mot kompisar.

”Eleven var otrevlig mot kompisarna i klassen, hade svårt med det sociala spelet. Jag var rädd att han skulle ”straffa ut sig” i klassen. Han var inte mottaglig för tillsägelser från kompisen eller från mig. Han såg inte sin del i sammanhanget.”

”En elev med en stor kapacitet, men där bristen på motivation var ett hinder för utvecklingen.”

Resultatet

När kursdeltagarna uppskattade var på skalan läraren och eleven befann sig i deras arbetsallians efter fyra träffar (fyra halvdagar under cirka två månader) så hade genomsnittet för arbetsalliansen ökat från 2,9 till 7,3 – ett resultat baserat på de cirka 200 personer som deltagit det senaste halvåret.

Några kommentarer från kursdeltagarna

• gladare elev och pedagog
• bättre arbetsallians
• kommer igång snabbare med svåra uppgifter
• är lite gladare när vi pratat
• en glad kille med glittrande ögon
• vågar försöka, gör mer när det behövs
• ”syns” när han kommer och går
• fler kamrater.

”Han har smält in i gruppen bättre, lyssnar till kamraterna på ett annat sätt. Försöker anpassa sig till kompisarna. Han lyssnar på mig och jag tror att min feedback på hans goda beteende har hjälpt honom. Jag har tillmötesgått hans önskemål så långt det har varit möjligt, vilket också har hjälpt honom. Någon har på allvar lyssnat, ställt krav men också tillmötesgått honom.”

”Jag pratade med honom efter en lektion som gått bra och frågade varför det gått bra…
Vi fortsatte att diskutera detta…”

Avslutande reflektion

Viktigt att inte skada sin egen arbetsallians beroende på vad som händer i andras klassrum.
Vi brukar ställa frågorna
”Var fungerar det någonstans? Varför?”

Utanförskap grundläggs redan i lågstadiet och det går att göra stora skillnader i ett tidigt skede.

---

Sammanfattning av dagen

Vad för praktisk nytta från denna dag kommer ni att ha med er tillbaka till vardagen?

• Bra med påminnelse om samtalstekniken. Lite gör jag i dag – hur lyckas jag med det?
• Påfyllning!
• ”vi vill ta med oss allt” vi jobbar lite så i dag men viktigt att få verktyg.
• Grundläggande saker när man känner sig trygg.
• Att inte lägga skuld är jättebra.
• Vi är på gång att skapa nya mötesstrukturer – vi känner oss inspirerade.
• Hur vi pratar med varandra på vår arbetsplats – Börja där!
• Bekräftelse på att vi jobbar i den riktningen. Vi har blivit nyfikna på supportgrupper för ungdomar på gymnasiet där vi anser att relationerna är mer komplicerade.

---

Presentationerna från dagen

• Sussan Öster – Lösningsfokuserat bemötande och arbetssätt – Lättare, snabbare, roligare! (pdf)
• Jessica Schmidt – Lösningsfokus i skolan och Supportgrupper (pdf)
• Micke och Martin presenterar resultatet av lösningsfokuserat arbete i skolan (pdf)

Fördjupning/Länkar

• Micke och Martins facebooksida:
  Lösningsfokus i skolan – Facebook
• Lösningsfokus i länet – Facebook
• Grundarna av det Lösningsfokuserade förhållningssättet:
  Steve de Shazer, Wikipedia och
  Insoo Kim Berg, Wikipedia
• Lösningsinriktad pedagogik – lip4u.se

---

Övriga seminariedagar

• Funktionsnedsättningar och Hjälpmedel – Dokumentation #jagmed – 5 april 2017 i Köping
• Välja om/välja nytt – Dokumentation #jagmed – 6 september 2017 i Kungsör

Information om seminarierna 3 februari, 5 april och 6 september 2017 (pdf)

Kontaktinformation

Linda Anderfjäll
Kontakt

---

Sammanställning inklusive fotografering:
Christina Wallnér, No WaIT AB